Idag när Tingeling å jag var i köket, så fick vi se att duvan Glader jagade bort ungen, försökte iallafall. Inte denna på fotot utan en lite äldre duva.
Tingeling bannade Glader, ajaj pippi, just när hon sa det slog det mej att nu jäklar har dom fått ungar, för just så gjorde Glader med Kalle och då fattade inte jag varför de var så elaka så jag fick flytta ut Kalle till en egen bur. Duvor slåss ordentligt, riktiga karateslag med vingarna.

Jag rullade ut den stora voljärburen mitt på golvet, för att kolla i korgen som de har, och vad får jag se under Gladan, där stack det ut en skär liten näbb.
Under tiden innan jag fick fatt i kameran, bytte duvorna plats med varann, konstig var det för när jag ville ta det här fotot på den fjäderlösa lilla saken, så gick Glader ur korgen och satte sej på pinnen intill och tittade på mej, presis som om han ville att jag skulle ta foto på ungen.
Ungen kan inte vara mer än högst ett par dagar gammal och nu får duvorna fullt upp med att Producera duv-mjölk i krävan, som de matar ungen med.

Sen tänkte jag Herre Gud, vad ska jag göra med alla duvor, för det kvittar om jag tar bort deras bo, så lägger Gladan äggen i en mat skål istället, får ta bort äggen helt enkelt.
Synd att duvan är så underskattad som husdjur, för det är en väldigt trevlig fågel, lättskött, kan inte bitas, har ett mycket behagligt ljud, inte som min Kalle han kan väsnas ordentligt, spec. om han vill ha min uppmärksamhet, annars visslar han sina små melodier.
Han är bäst på, hälsan för halsen bormsol och så säger han godag, godag.

Jag vet att jag är djurtokig, men mitt liv skulle kännas meningslöst om jag inte hade dom, vad skulle jag göra då, nä bäst som det är.

Nähä, bäst att hoppa i säng, för imorgon firar Tingeling sin tre årsdag, fast egentilen fyller hon år den 29 februari men det datumet kommer först nästa år.